Förväntningar

all forskning visar på att höga förväntningar är förutsättningen för att lyckas. Det känns så självklart, men tydligen tänker inte alla så. Jag har under hösten bara förutsatt att min arbetsplats ska bli välmående, att vi ska jobba framåt och lägga allt gammalt bakom oss och faktiskt så är vi ett stort kliv på väg. Jag jobbar för att eleverna ska känna samma förväntan på sig, att vi ska se att varje barn har chans att lyckas och tro på den lilla människan. Som lärare är man så oerhört viktig, men kan på samma sätt även förstöra så mycket. Ett stressat sinne och man gör något man inte skulle gjort annars. Att finna en bra balans och en rimlig arbetsbelastning för mina lärare är nu det jag jobbar för. Det måste vara en mening med allt vi producerar och tonvikten måst ju ligga på elevernas välmående framför fina papper om hur vi ska nå målen. Utan en grundtrygghet och en tro på sig själv samt att andra tror på den lilla människan så spelar det ingen roll hur välplanerade lektioner vi har. Är barnet inte mottagligt eller har en inre balans så är det svårt att inta kunskap eller att sitta och pränta fina bokstäver. Börja med att stärka våra oroliga själar och visa att vi tror och bryr oss. Då kar vi fått en grogrund värd namnet.

första dagen på rektorsutbildningen...

...så var den över. Första dagen på rektorsprogrammeringen! Om jag summera den så har det varit trevligt och stimulerande, men inte så många nyheter. Tyvärr!

Gick igenom en analys av rektorsrollens komplexitet och det var väl inget att argumentera emot, men inte heller något revolutionerande. Totalt dock nöjd med dagen, 12 h lång, men trevligt att träffa kollegor ifrån landets olika delar. Tror att detta kommer att bli bra och att vi kan delge varandra ganska mycket. Något som är positivt är att jag känner att Västerås ändå kommit långt i många avseenden och att jag är nöjd med att jobba där!

Har även tittat på Rektorerna på UR. Intressant, men vet inte om det är  en rättvis bild, dock handlar men, möblerar om och lägger tid på fel saker, men för övrigt vet jag inte vad serien ville visa.

Tack o godnatt!

Dags att logga på igen...

Sitter och förbereder mig inför att påbörja min rektorsutbildning i veckan. Uppgiften var att bekanta sig med fronter och jag blir glad av att åter läsa en kurs, ta del av tekniken och få input från många andra hörn. Inser att jag kanske borde blogga eller dela med mig av mina erfarenheter som skolledare. Kanske kan det få någon inspirerad?!

Läste på någon annan rektorsblogg att entreprenöriellt lärande + IKT + bedömning = SANT! Måste hålla med, ser det som målet att få alla dessa tre ting i samspel och harmoni. Min skola är inte där ännu, men vi ska dit!! Just nu handlar det om att ta en sak i taget och jag har kommit till att lärarna nu efterfrågar program och hur de ska göra så under våren ska här smidas medan järnet är varmt!

Fick frågan av min chef i höstas vad det är som jag gör som får alla mina medarbetare att må bra. Har funderat en hel del på detta och tror att jag kommit fram till några saker som är centrala för mig, utan inbördes ordning:

1. Var närvarande, delta i möten och befinn dig på plats (mentalt)
2. Visa omtanke och att alla behövs och betyder något. Belöna och beröm, lyft goda exempel inför andra.
3. Ha höga förväntningar och tillit!
4. Låt medarbetarna var delaktiga i beslut. (Det är inte samma sak som att de bestämmer)
5. Se det inte som prestige att rektor har rätt och bestämmer.
6. Man behöver inte påpeka folks brister, det räcker att de vet att jag vet...
7. Fika med medarbetarna och delta i det sociala livet på skolan.
8. Delegera och låt folk göra det dem är bra på. Ensam är inte stark!
9. Dela med dig av information, lite om det inte finns någon eller mycket om du vill ha lugn och skapa trygghet. All information oavsett om det är bra eller dålig har betydelse och minskar oro och förvirring.
10. Var tydlig!

...det var några av mina tanker just nu, fyller på efter hand.

Livet på min skola går ständigt framåt. Jag är med om en resa utan dess lika och ser att rektor har betydelse och beroende på min inställning så får pedagogerna ett framtidshopp, eller en dyster bild. Det är bara att välja vart man vill. Tankens kraft är större än man tror och om jag har ett tydligt mål (som jag kommunicerar) så blir medarbetarna trygga med vart vi är på väg och varför.
Det är tillsammans vi skapar skolutveckling och grunden för detta är arbetsglädje och en rimlig arbetsbörda.